Vad är näringsförbud och företagsbot?

Artikeln är publicerad och granskad av: Peter Skeppstedt

Näringsförbud innebär att Du inte får driva närings-verksamhet i företag och bolag, vara firmatecknare i ett företag, vara ombud för en juridiska person som driver näring, sitta i ledningen för en näringsverksamhet, ha röstmajoritet i ett aktiebolag, vara anställd eller ta uppdrag i den verksamhet där näringsförbudet gäller och vara anställd i näringsverksamhet som drivs av närstående.

Näringsförbud

Var och en skall ha rätt att driva egen näringsverksamhet. Enligt regeringsformen får begränsningar i rätten att driva näring införas för att skydda angelägna allmänna intressen. För näringsförbud krävs ett grovt åsidosättande av åligganden i näringsverksamhet och näringsförbud skall utdömas av domstol. Näringsförbud riktar sig mot den som allvarligt missbrukar näringsfriheten och det skall vara påkallat från allmän synpunkt eller ett lägsta straff om sex månader.

Näringsförbud kan meddelas i lägst tre år och högst i tio år. Rätten kan under vissa förutsättningar bestämma kortare tid. Reglerna om näringsförbud har efter hand skärpts. Kronofogdemyndigheten utövar tillsyn att ett utdömt näringsförbud efterlevs. Överträdelse av näringsförbud kan medföra fängelse i högst två år eller vid ringa fall böter eller fängelse i högst sex månader.

Då en åklagare vid domstol yrkar näringsförbud för en näringsidkare så kan olika omständigheter var förmildrande. Det är viktigt att försvararen uppger förmildrande omständigheter inför domstolen såsom bland annat att det inte varit systematik i förfarandet, att det inte medfört betydande vinning, att näringsidkaren återbetalt belopp som kan ha med förfarandet att göra, att näringsidkaren inte tidigare är dömd för ekonomisk brottslighet, att näringsidkaren efter att förundersökningen påbörjats inte är föremål för misstanke om ytterligare liknande brottslighet och att näringsidkaren inte åsamkat betydande skada eller att förfarandet inte varit ägnat att medföra betydande skada.

Vidare att näringsidkaren fortfarande driver rörelse och försörjer sig och sin familj på rörelsens inkomster.

Företagsbot

Företagsbot definieras inte som en brottspåföljd utan som en särskild rättsverkan av brott som begåtts i näringsverksamhet. Företagsbot innebär att näringsidkaren åläggs att betala lägst femtusen kronor och högst tio millioner kronor för brott som begåtts i näringsverksamheten. Lindriga brott av oaktsamhet skall inte medföra företagsbot. Näringsidkaren kan dessutom ådömas ett personligt straff eftersom företagsbot inte räknas som ett straff utan riktas mot näringsverksamheten.

De ursprungliga reglerna om företagsbot infördes under år 1986 men har till hösten 2018 tillämpats relativt spar-samt. Talan om företagsbot ogillades av domstolarna i stor utsträckning fram till lagändringen 2016. Det har därefter skett en ökning av yrkanden om företagsbot. Företagsbot är som tidigare har nämnts inte ett straff utan en särskild rättsverkan. Näringsidkaren kan åläggas ett straff och näringsverksamheten kan erhålla en företagsbot. Lagstiftaren anser inte att det utgör en dubbel-bestraffning trots att boten har en straffande funktion.

För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall näringsidkaren på yrkande av åklagare åläggas bot om det är föreskrivet strängare straff än penningböter. Dessutom krävs att näringsidkaren inte har gjort det som kan krävas för att förebygga brott. Vidare skall brottet begåtts av person i ledade ställning i näringsverksamheten eller person i verksamheten som brustit i tillsyn och kontroll. Företagsboten kan som ovan nämnts vara lägst femtusen kronor och högst tio millioner kronor.

Vid bestämmande av storleken tas hänsyn till främst straffet för brottet. Företagsbot kan sättas lägre eller efterges. Det är domstolarna som bestämmer om företagsbot på yrkande av åklagare. Numera kan åklagare bestämma företagsbot genom ett strafföreläggande om det godkänns av näringsidkaren.

I de fall talan om företagsbot riktas mot den som är misstänkt för brott så ingår företagsbotsutredningen som en del av förundersökningen. Den misstänkte skall därför få ta del av samtliga omständigheter som kan grunda företagsbot. Näringsidkaren har rätt att begära komplettering av förundersökningen och få ta del av den innan talan om företagsbot väcks. Talan om straff mot näringsidkaren och företagsbot prövas i samma rättegång.

De brott som åsyftas kan vara skattebrott, bokföringsbrott, vinningshäleri, penningtvätt och näringspenningtvätt, trolöshet mot huvudman, bedrägeri, förskingring, grova osanna intyganden, miljöbrott, brott mot arbetsmiljölagen, brott mot förordningen om kör- och vilotider för yrkeschaufförer, brott mot livsmedelslagen mm.

En försvarare, specialiserad på ekobrott, kan få domstolen att inte döma ut företagsbot och även om företagsbot utdöms få domstolen att minska eller jämka företagsboten. Det är viktigt då företagsboten kan uppgå till betydande belopp och bli så högt att näringsverksamheten måste upphöra.

Ta hjälp av advokat Peter Skeppstedt. Han har haft ett otroligt stort antal mål som rört näringsförbud och företagsbot. Advokat Peter Skeppstedt är specialiserad på brottmål och en av få advokater med specialisering på ekobrottmål eller misstanke om brott i näringsverksamhet. Han har haft stora framgångar som försvarare i sina rättegångar.

Ring direkt på 08-6513886 eller skicka ett mejl till advokat.skeppstedt@outlook.com om du önskar stöd under rättsprocessen.