Vårdnad, boende och umgänge.
FN:s konvention om barnets rättigheter den så kallade barnkonventionen som antogs av riksdagen i juni 2020 har lyft fram barnets rättigheter. En grundläggande princip i barnkonventionen är att barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet i allt som rör barnet.
Föräldrabalken reglerar i svensk lag om barnets bästa och skall vara avgörande för alla beslut rörande vårdnad, boende och umgänge. Andra intressen har underordnad betydelse som exempelvis rättvisa mellan föräldrarna.
Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran.
Barnet får inte utsättas för kroppsbestraffning eller kränkande behandling.
Socialtjänstlagen reglerar också barnets bästa. Det gäller personer under 18 år och rör åtgärder inom socialtjänstens område. Socialtjänsten kan göra utredning efter anmälan och ingripa om ett barn far illa. Socialtjänsten skall ha barnets behov i centrum. Socialtjänsten skall bland annat stärka barnets ställning, öka samarbetet runt barnet, mellan föräldrar och andra.
Barnombudsmannen lyfter också fram barnets bästa. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungdomars rättigheter utifrån FN:s barnkonvention. Barnombudsmannen kan inte ingripa i enskilda fall men kan göra anmälan till socialtjänsten.
Barnets bästa är svårt att definiera men det innebär bland annat att barnet inte far illa och att barnet får en god kontakt med båda föräldrarna och andra närstående. Barnet skall ha en god kontakt med båda föräldrarna även om de lever åtskilda.
Socialtjänsten kan anordna samarbetssamtal för att lösa konflikter mellan föräldrarna.
Vårdnad om barn innebär att vårdnadshavaren har rätt att bestämma över barnets personliga förhållanden men även se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren har det rättsliga ansvaret för barnet om god omsorg. Om föräldrarna separerat men har gemensam vårdnad ligger ansvaret för den dagliga omsorgen hos den förälder barnet bor med utom när barnet har umgänge med den andre föräldern. Vid växelvis boende ligger den dagliga omsorgen hos den förälder barnet tillfälligt bor med.
Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna om de är gifta med varandra. I annat fall av mamman. Ingår föräldrarna senare äktenskap blir vårdnaden gemensam.
Ett barn som adopteras blir adoptanten automtiskt barnets vårdnadshavare då adoptionen är genomförd. Om den andre maken adopterar barnet blir vårdnaden gemensam precis som om makarna adopterar gemensamt.
Föräldrarna kan få gemensam vårdnad efter anmälan till socialtjänsten från dem båda i samband med faderskapserkännande men också till Skatteverket men under lite andra förutsättningar.
En förälder som har ensam vårdnad om ett barn kan ansöka tillsammans med den andre föräldern om gemensam vårdnad till tingsrätten. Tingsrätten skall besluta enligt föräldrarnas överenskommelse om det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa.
Om föräldrarna inte är överens i vårdnadsfrågan kan den förälder som vill ha ändring väcka talan vid tingsrätt med andra ord stämma den andre föräldern. Om barnets föräldrar har gemensam vårdnad och en av dem vill få ändring så kan domstol besluta det som är bäst för barnet. Domstol kan besluta att den gemensamma vårdnaden skall bestå eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Om båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad skall domstol upplösa den gemensamma vårdnaden och anför-tro vårdnaden åt en av föräldrarna. Vid domstols bedömande om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna skall det fästas avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta som rör barnet. Gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete gällande barnet. Det innebär inte att föräldrarna måste i allt ha samma uppfattning men att de måste kunna hantera delade meningar. Det finns inte någon presumtion för eller emot gemensam vårdnad. Det får bedömas från fall till fall.
Vårdnadshavaren har ett tillsynsansvar som behövs med hänsyn till barnets ålder och utveckling. I detta tillsynsansvar gäller att barnet inte skadar sig självt eller annan. Vårdnadshavare har enligt skadeståndslagen ett skadeståndsansvar för skador deras barn orsakar genom
brott. Ansvaret gäller sakskador, personskador och kränkning. Det kallas principalansvar och är begränsat till en femtedel av det prisbasbelopp som gällde vid tiden för skadan. Vårdnadshavarens ansvar förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös eller haft bristande tillsyn. Om barnet skadar något när det vistas hos en umgängesförälder som inte är vårdnadshavare kan knappast vårdnadshavaren bli ansvarig på grund av bristande tillsyn.
Om föräldrarna har gemensam vårdnad kan de själva besluta om barnets boende vem barnet skall bo med eller växelvis boende. Om föräldrarna har gemensam vårdnad kan domstol besluta om vem barnet skall bo med eller växelvis boende hos föräldrarna. Med växelvis boende menas att barnet vistas ungefär lika mycket hos båda föräldrarna. En viktig förutsättning är att föräldrarnas samarbetsförmåga är god.
Barn har rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och barnets intressen och behov. Umgänge kan ske att barnet och föräldern träffar varandra men också via brev och telefon. Umgängesstöd kan förekomma genom socialnämnden om barnet har behov av stöd eller föräldern behöver stöd. Domstol kan besluta om umgänge även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Förutsättning är att barnet inte bor tillsammans med båda föräldrarna. Det finns inga bestämmelser om hur ofta och hur omfattande umgänge bör förekomma. Umgängets omfattning och omständigheterna i det enskilda fallet skall vara avgörande. Vanligt umgänge är vartannat veckoslut, varannan storhelg, vartannat höst- och sportlov samt fyra eller fem veckor under sommaren.
Umgängessabotage innebär att en förälder utan godtagbara skäl förhindrar eller motarbetar den andre förälderns möjligheter att utöva umgänge med barnet. Även att vård-nadshavaren så långt som möjligt inte tillgodoser barnets behov av andra personer som står det särskilt nära såsom mor- och farföräldrar, syskon och andra nära släktingar.
Den som utövar umgängessabotage kan bli olämplig som vårdnadshavare.