Bidragsbrottslagen gäller bidrag, ersättningar, pensioner, ersättning från centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassan.
Det innebär att den som lämnar oriktig uppgift och därmed orsakar risk för att ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller felaktigt betalas ut med ett för högt belopp. Det kan också vara att inte meddela ändrade ekonomiska förhållanden så att ett för högt belopp utbetalas. Bidragsbrott finns i normalgraden, ringa brott och grovt brott.
Ett bidragsbrott kan anses som ringa om beloppet understiger 1500 kronor, normalgraden upp till c:a 250000 kronor och därutöver grovt brott. Vanlig påföljd är böter om beloppet inte är alltför högt.
Bidragsbrott är ett så kallat farebrott. Det skall finnas risk för att ett för högt belopp utbetalas. Inte att ett felaktigt belopp har utbetalats. Brottet fullbordas genom att en oriktig uppgift lämnas till en myndighet. Det skall vara förmånstagaren själv som lämnar uppgiften och uppgiftslämnaren skall ha avsikt att få en felaktig ut-betald ersättning. Brottet kan inte begås av oaktsamhet eller slarv.
Den som före utbetalning av ekonomisk förmån frivilligt lämnar uppgift som leder till att ett korrekt beslut fattas kan inte straffas. Det är viktigt att rättelsen vidtages före det att förmånen betalas ut.
Underlåtenhet att inte meddela ändrade förhållanden så kommer tidsfrågan in eller hur lång tid har man på sig att meddela ändrade förhållanden. Det finns idag inga klargörande riktlinjer hur lång tid uppgiftslämnaren har att lämna ändrade förhållanden. Slarv medför inte att bidragstagaren straffas.
Det finns idag inte någon lagstadgad skyldighet att meddela ändrade förhållanden för den som uppbär social-bidrag. En försvarare måste ha fokus på beloppets storlek, om det finns en avsikt eller bara slarv och möjligheterna till frivillig rättelse samt klientens hälsa, utbildning och klientens insikt i olika ofta svårbegripliga regelverk.
Myndigheterna har många gånger en bristande information om regelverken och det kan inte bidragstagaren lastas för. Då skall bidragstagaren frikännas från brott. Det är försvararens skyldighet att granska regelverken så att klienten kan frikännas. Det är viktigt att försvaren sätter sig in i gällande regelverk och inte bara godtar åklagarens uppgifter. I annat fall kan det leda till en katastrof för klienten.
Det har varit ett antal mål om påstående om felaktigt ut-betalda assistansersättningar bland annat de så kallade Södertäljemålen. Åklagarna har påstått att felaktiga utbetalningar har skett genom att brukare fått felaktiga ersättningar eller att för höga ersättningar har utbetalts. Företrädare för hemtjänstbolagen, assistenter och brukare har åtalats men inte för bidragsbrott utan för grovt bedrägeri.
Advokat Peter Skeppstedt har företrätt flera klienter avseende bidragsbrott och varit försvarare i de så kallade Södertäljemålen. I det första Södertäljemålet lades åtalet ner mot advokat Peter Skeppstedts klient efter ett antal påpekanden från advokat Peter Skeppstedt och i det andra frikände tingsrätten hans klient.
Ta hjälp av advokat Peter Skeppstedt. Han är specialiserad på brottmål. Advokat Peter Skeppstedt har haft ett flertal mål som rört bidragsbrott och bedrägeri. Han har haft stora framgångar som försvarare i sina rättegångar.